Läs här om mina tankar om avel med Molly och om flatcoated retrievern som ras!

Rasen flatcoated retriever

Flatten är en apporterande fågelhund med stor vattenpassion. Den ska kunna sitta stilla och lugn bredvid föraren, och se andra hundar arbeta med att hämta vilt. På signal ska den söka upp, greppa, bära och komma tillbaka i rak linje till föraren. Den används både till närsök på en liten ruta där jägaren tror att bytet har landat, och till att söka av större områden på egen hand. Föraren ska kunna bestämma i vilken ordning viltet ska hämtas, så att hunden till exempel springer förbi en död fågel för hämta en skadad (skammad) fågel längre bort. Det här ställer stora krav på föremålsintresse, eager to please, sökförmåga, av- och påknapp, nyfikenhet och oräddhet, och socialitet med främmande hundar och människor = icke aggressiv. Kroppen måste vara smidig och stark, med bra energi, anpassad efter hårt arbete under långa dagar. Pälsen ska stöta ifrån sig vatten och fungera som ett skydd.

Jag tycker att flatten har en enda negativ egenskap, och det är att de ofta är sugna på att äta bajs i olika former. Inte alla individer gör det, men många. Det går att träna och förebygga, men du får räkna med att en och annan hög kan slinka ned om du har en hungrig (flatcoated) retriever.  

Vill du läsa mer om flatten hittar du info här:

Om rasen | Flatcoated retrieverklubben (frk.nu)

Flatcoated retriever | Svenska Kennelklubben (skk.se)

Gå gärna med i grupper om flatcoated retriever på Facebook för att se hur andra beskriver sina hundar och sitt liv tillsammans med flattar.

Hundars grundläggande behov

För mig är ett av de mest grundläggande behoven en trygg anknytning till sin familj, för både hundar och människor. Att hundens känslomässiga behov tillgodoses, likväl som de "hundliga" behoven. Att inte använda skrämmande och hårdhänta inlärningsmetoder till exempel. Flatten har ett stort intresse av relationer med alla människor, både med dem de känner och även med främlingar. Kontakt och relation är belönande i sig för mina hundar, och ger dem livskvalitet, och gos och kel i mängder. Eftersom de ska vara i terapirummet med mig får de dock inte vara helt galna i social kontakt, för då skulle de kunna bli stressade och inte kunna slappna av. Så en bra av -och påknapp är viktigt i vardagen och i terapirummet.

Jag vill lära känna en hund som individ för att se dess behov av stimulans, vila och aktivering. Samt behov av kontakt med andra människor och hundar. Med tiden kan ju också behoven ändras: ofta är yngre hundar mer leksugna än äldre. Min äldre hund Izzy är mer kräsen i mötet med andra hundar till exempel. Hon är inte så apporteringsintresserad men älskar all inlärning som ger godisbelöning. Så då tränar vi tricks. För Molly är själva åsynen av en dummy belöning i sig. Så då tränar vi apportering.

Jag är tacksam för min utbildning i etologi, hund-beteendevetarutbildning och terapihundsutbildningar, som jag tycker gett mig en bra grund att både "läsa hund", och att hela tiden ha med djurens välfärdsbehov både i familjelivet i vardagen och på terapi-mottagningen.

För mig känns inte hunduppfödning där djuren inte är familjemedlemmar utan bor separat i stall inte förenligt med god djurhälsa. Hundars primära anknytningspersoner är människor och det räcker inte för dem att träffa sin människa då och då, utan man ska vara familj tillsammans tycker jag. Bo tillsammans under samma tak. Även om hundar "inte mår dåligt" i stall, som hunduppfödare kan skriva, tycker jag att gränsen ändå är för lågt satt - de ska inte "inte må dåligt" utan kravet ska vara att de ska "må bra". Närvaro av trygghet och glädje ska vägleda, inte frånvaro av obehag.

För mig är det självklart att tikar ska få vara med och välja hanhund att para sig med, och det innebär att jag inte tvångsparar (förbjudet enligt svensk lag dessutom) mina tikar genom att hålla fast dem i halsband eller under magen om de inte ställer upp sig frivilligt. 

Mina avelsmål generellt
Jag önskar att mina hundar ska vara "dual purpose"  - det vill säga ha både bra jaktliga egenskaper och förmågor, och rastypiskt utseende, det vill säga kunna meriteras på utställning. De jaktliga egenskaperna är samma egenskaper som gör hunden till en trevlig familjemedlem och skicklig terapihund. 

God hälsa, funktionell exteriör och bra mentalitet = stabila och orädda hundar, med bra av - och påknapp och full fart i arbetet.

Mina avelsmål specifikt

• Bra höfter och armbågar, helst A på båda föräldradjuren men okej med B på en av dem
• Inga ärftliga sjukdomar som syns vid ögonlysning eller goneoskopi
• Inga andra konstigheter gällande hälsa, som allergier eller magproblem
• Bra jaktliga egenskaper, gärna jaktprovsmeriter eller använd i praktisk jakt
• Funktionellt utseende med minst Very good och helst Excellent vid minst två tillfällen
• Bra av- och på knapp, inte alltför speedade = lugna linjer
• Gärna en mindre storlek – följa rasstandarden
• Gärna bruna anlag hos hanen. Mina tikar har anlag för brunt.

Valpköpare
Valpköparna måste vara beredda på flattens höga energinivå och lust att arbeta, och de måste nog vara lite av friluftsmänniskor för att det ska bli bra. Intresserade av hundträning så att de kan ha sin hund lös utan att störa vilt eller folk och fä. Flattar älskar träning och jag kommer inte att välja bort valpköpare som vill träna något annat än apportering, men ändå i första hand välja den som vill prova att träna apportering med sin hund. Dels för att de flesta flattar tycker att det är väldigt roligt, dels för att det skulle ge mig viktig information om hundarnas egenskaper. Har de föremålsintresse? Samarbetar de? Hur bär de viltet - om de ens bär? Hur är sökintresset och så vidare.

Jag vill ge mina valpköpare mycket stöd i passivitetsträning och lugna signaler, så att de gör vad de kan för att träna stadga och passivitet från början, och får en trygg och kärleksfull relation med sin hund. Om inte valpägaren lägger ned tid och engagemang när hunden är ung kan den bli jobbig i vardagen med sin höga energi och storlek på mellan 25 och 40 kilo. 

Avel till terapihundar
Samma egenskaper som gör flattar till bra apportörer kan användas i terapirummet - social förmåga, öppenhet, arbetsvilja, samarbetsförmåga, av - och påknapp, eager to please. Så trots att jag gärna vill få fram bra terapihundar är vägen dit att följa rasstandarden, och vara noga med att bara avla på balanserade hundar. Duracellkaniner som hässjar av stress är inte roliga varken i familjelivet eller i terapirummet. 

Hälsa

Jag är noga med att röntga höfter, lysa ögon/goneoskopi, jag vill att mina hundar gör mentaltester som BPH och F-BR så att jag kan utvärdera valparnas hälsa och mentalitet. Jag följer de regler som SKK och FRK ställer. Jag strävar efter en låg inavelsgrad och bra värde på den så kallade "avelsbasen".

Hälsa för mig innebär att hunden kan ha ett långt liv där de fem grundläggande rättigheterna utifrån djurvälfärd är uppfyllda. Men inte bara FRÅNVARO av problem, utan också NÄRVARO av livskvalitet; god hälsa, rörlighet, nyfikenhet, glädje, kontakt och samarbete med andra hundar och människor. Frihet från sjukdomar som går att undvika är en självklarhet. Sundhet för mig är att hundens anatomi och beteende inte ska avvika alltför mycket från "urhunden" och dess funktionalitet, så alla avvarter och extremer är potentiellt av ondo för mig. I sundhet ligger också den psykiska hälsan och förmågan att relatera till andra hundar och människor på ett positivt sätt. Samt att mage och tarm fungerar som de ska, och hundens hud är sund och frisk. 

Hantering av valparna i hemmet innan de flyttar

Jag vill hantera valparna litegrann men med moderat stress, för att vänja dem vid kontakt och aktivitet. De behöver stimuli för att utvecklas, men i rätt mängd för den individuella valpen. Det är mycket viktigt att valparna får taktil stimulans och kroppskontakt av varandra och tiken de första veckorna. Syftet är att vänja deras nervsystem och öka deras förmåga till känsloreglering.

Valpar är i en viktig socialiseringsfas fram till cirka 15 veckor, och behöver varsamt få uppleva de saker som sedan kommer att förekomma i deras liv:

• Bli kelad med, hållen, buren
• Kloklippt
• Klippt i pälsen
• Frivillig hantering
• Samtyckesleken
• Lek med människor och barn
• Lek med bollar och dummies, kamptrasor
• Nosa på blod, änder, klövar, torkade öron
• Få tugga på saker
• Olika sorters leksaker som byts ut
• Sova och vila på olika ställen med olika underlag
• Vila och leka i tält
• Undersöka möbler och saker
• Undersöka hela tomten och buskar
• Undersöka skogen utanför
• Bada i lilla poolen och i sjön
• Åka bil och husbil
• Åka en tur i vår lilla hundvagn
• Bli hanterad av främlingar.

Vanliga upplevelser i ett hem:

• kastruller som tappas, människor som är högljudda, det ringer på dörren
• Umgänge med familjens äldre tik under ordnade former
• Prova på att ha koppel och halsband
• Umgänge med väldigt snälla hundar i grannskapet, bakom galler om det behövs för säkerhets skull, eller få titta på andra hundraser på lite avstånd
• Undersöka agilitytunnel, paraplyer, väskor, dragväskor, cyklar osv
• Upptäcka olika sorters väder
• Hälsa på i min psykoterapimottagning på tomten
• Besöka veterinär eller hälsa på hemma hos grannen.

OBS - inte överstimulera den lilla valpen utan kolla vad varje individ behöver och anpassa därefter, så att all miljöträning blir POSITIVA upplevelser!

Inför ett hundköp: Några av mina frågor jag ställer till en uppfödare (och mig själv i mitt avelsarbete):

• Är valpkullen född under en kylig period – för att få veta om de har kravlat mot varandra i valplådan och på det sättet fått mycket taktil stimulans och värme av varandra, samt mycket närvaro av tiken som vill vara där och värma dem och pyssla med dem. Om de är födda under en varm period kan tiken behöva gå därifrån för att svalka sig – inte bra
• Har valparna fått vara utomhus i en trädgård och exponerats för olika ämnen och bakterier som stärker deras immunsystem?
• Har uppfödaren gett matrester som berikning till den dräktiga och digivande tiken, samt till valparna när de är äldre, för att stärka deras immunsystem?
• Har uppfödaren hanterat dem lite varje dag, t e x klämt under tassarna, vänt dem åt olika håll i luften, så att nervsystemet utvecklas optimalt, utan att bli överstimulerat? (källa: Early Neurological Stimulation - YouTube )
• Hur har uppfödaren berikat dem efter den tredje veckan, fram till att de hämtas? Berikning är viktigt för att valpen ska bli trygg i nya miljöer, och socialiserad med människor och andra djur, som katter eller andra hundraser
• Hur har uppfödaren skyddat dem från överstimulering? Har de fått lugn och ro de första veckorna, för att sedan öka mängden stimuli? Har tiken kunnat slappna av från att vakta valparna mot andra hundar i hemmet eller mot människor?
• Hur var tikens stressnivå under dräktighet och i valplådan? Om hon är på foder – när hämtades hon hem? Hann hon acklimatisera sig, och kände hon uppfödaren sedan innan, eller blev hon stressad inför förlossningen på grund av miljöombytet? Det kan påverka valparnas förmåga att hantera stress resten av deras liv
• Hur är föräldradjurens personligheter? Är de trygga och sociala, vänliga? Uppfyller de rasbeskrivningens krav?
• Hur är föräldradjurens hälsa? Är de tester som SKK kräver för rasen genomförda med godkända resultat? Uppfyller de rasbeskrivningens krav på hälsokrav?
• Hur är föräldradjurens anatomi? Uppfyller de rasbeskrivningens krav? Har de utställningsmeriter med minst Very good på två utställningar (anatomikrav för att få annonsera sin kull på flatteklubbens hemsida)?
• Hur är föräldradjurens jaktanlag/apporteringslust och förmåga? Uppfyller de rasbeskrivningens krav? Har de jaktmeriter eller annat som tyder på goda jaktliga egenskaper?
• Har de aggressiva tendenser mot andra hundar, särskilt av samma kön?
• Är föräldradjuren uppfostrade med aversiva/hårda metoder eller har en på något annat sätt ett oetiskt leverne hos uppfödaren, till exempel att hundarna inte får gå på promenader? Dels vill jag inte medverka till oetisk och/eller försumlig djurhållning, dels kan det påverka valparna om föräldrarna lever under stress
• Har tiken blivit fasthållen och tvingad under parningen? Inte okej för mig
• Jag kollar inavelsgrad på SKK och tidigare generationers hälsa, på hundar jag är intresserad av.